Curriculum Vitae


Namn:
 Jan Fors
Födelseår:
 1949
Nuvarande anställning: EnerGia Konsulterande Ingenjörer AB,  Kylesväg 3, 192 76  Sollentuna.
Tel 08 - 514 901 51    E-mail: jan.fors@energia.se
Utbildningar:
 1968    Studentexamen vid tekniska gymnasiet i Luleå. Inriktning på VVS-teknik.
1975    Civilingenjör maskinteknik vid KTH. Specialisering på energiteknik.
Tidigare anställningar: 1975-77    STAL-LAVAL Turbin AB
1977-82    SIKOB AB, Energiavdelningen
1982-89    Teknikgruppen AB  (Delägare).

 

Exempel på genomförda konsultuppdrag

Energianvändning inom tung industri

Jag har genomfört ett mycket stort antal uppdrag inom tung industri. Många av uppdragen har inneburit analyser av energianvändningen inom processer och hjälpsystem. Exempel på företag som analyserats är SSABs anläggningar i Borlänge, i Luleå och i Oxelösund, Ovako i Hofors och Boxholm, stålindustrier i Avesta och Fagersta, Igelstaverket hos Söderenergi, SCA-Munksund, Kema-Nord i Stockvik,  Gustavsberg VVS AB m fl.

Exempel på övriga större projekt är:

- Energirådgivare och nätverksansvarig för ENET-Steel, som är ett nätverk för energieffektivisering inom stålindustrin, under perioden 2005-2011.

-  Framtagning "State of the Art"-rapporter, med energiperspektiv, om ljusbågsugnar samt om induktionsteknik inom stålindustrin. Besök gjordes vid ett 20-tal anläggningar i Europa och Nordamerika. Utarbetat skrifter om energieffektivisering i industrin samt energianvändning inom industrin (EMIL 1, 2 och 3) på uppdrag av Energimyndigheten.

-  Författat boken ”Energihushållning i järn- och stålindustrin” och tagit fram utbildningsmaterial inom området energi- och ugnsteknik för kollektivanställd personal inom stålindustrin (tillsammans med M Kölhi).

-  Föredrag vid konferenser och seminarier i bl a Budapest för den ungerska järn- och stålindustrin, vid IEA-möten i Stockholm och Berlin och vid symposium i Moskva och London.

Utredningar med mera

Nedan finns några exempel där jag genomfört analyser och utredningar i projekt som handlar om:
   
-  Orsaker till att möjligheterna till energieffektivisering inom industrin inte utnyttjas bättre.

-  Förutsättningarna för långsiktiga avtal om energieffektivisering mellan staten och stål- och metallindustrin.

-  Viktiga faktorer för lyckade spillvärmesamarbeten mellan industrier och fjärrvärmenät.

-  Erfarenheter av samarbete mellan externa företag och gjuterier som ett sätt att öka energieffektiviseringen, bl a genom s k tredjepartsfinansiering.

Mätningar

För att ta reda på fakta om driftsätt, driftkostnader, verkningsgrader m m och kunna ge förslag på lämpliga effektiviseringsåtgärder har bl a följande insatser genomförts:

-   Ett stort antal mätningar och analyser av kylvattensystem, tryckluftsystem, ångsystem, system för kommunalt vatten, kylvattensystem, fläktsystem, hydraulsystem, värmesystem inom olika typer av industrier.

-   Analyser, inklusive mätningar av flöden, tryck, eleffekter och varvtal i några hundra pumpdrifter främst inom stålindustrier och VA-verk.

-   Mätning/loggning av elanvändning i elmotorer före och efter installationer av frekvensomriktare för att kunna precisera uppnådd energieffektivisering.

Litteratur och skrifter under senare år

Den normala rapporteringen från konsultuppdragen sker i form av icke-offentliga rapporter till uppdragsgivaren. Nedan finns dock exempel på offentliga skrifter.

- Energi- och ugnsteknik. Utbildningsmaterial - Jernkontoret. 1997

- Energieffektivisering inom industrin. (EMIL 1). Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2000.

- Energianvändningen inom industrin. (EMIL 2). Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2000.

- Minska företagets energikostnader nu! (EMIL 3). Energimyndigheten, 2009.

 


   Tillbaka